torsdag, juni 29, 2006



Mutterhittaren Disa.

Vid middagsbordet, halvt på skämt säger farsan:
-Kan de hitta en mutter kanske?
-Hm, vaddåför en mutter?
-Den flög av traktorgräsklipparen för 4 dagarsedan och vi har letat flera timmar och slagit gräs för att hitta den. Den måste nytillverkas (av lillebror, all-round teknikern) om vi inte hittar den.
-Det finns ingen vittring på den, har du något fett som smörjmedel?

Och det visade sej att det fanns identiskt smörjmedel. Kleta på på en metallbit, inte lämna mänsklig vittring och så träna. Trodde väl inte att det skulle fungera, de letar ju bara efter sånt som vi hållit i annars. Men de gick snällt och letade där vi ville, i det oslagna höga gräset, och rätt vad det var så var Disa lite extra intresserad vid ett litet område och när jag kontrollerade närmare så visst låg det en mutter där! Jösses vad roligt. Brorsan fick genast reda på att han slapp ett besvärligt jobb och att det minsann var Disa som hittat muttern./J

1 kommentar:

Anonym sa...

Underbar historia, än en gång bevisat att det bara är fantasin som sätter stopp på vad hundar kan åstadkomma.