Är det en apporterande likhund som jag har? Och varför skulle jag vilja ha ett gammalt skelett, Disa, hur tänker du egentligen. Enligt de kloka så tänker du inte alls, så det är säkert en stor ynnest att bli erbjuden ett ben. Kan väl vara värt en godis, bara du lägger ner benet på marken. ( Tydligen gjorde din syster exakt likadant häromdagen. Men med större publik, i uppletanderutan på tävling.)
Vart tog den röda fina bollen med snöre vägen?
/J
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar