Det var hundar som hoppade, hundar som jagade, hundar som kampade med hela munnen tom ibland...
Rottweilrar lika höga som taxar som nosade på dumpen, som de nyss skällt ut efter noter. Det var fascinerande att se dessa hundar som var så lika varandra, med vissa variationer såklart. Men alla visade mer eller mindre skärpa, alla var skottfasta, alla sprang efter lilla bytet, några tog den med sej tillbaks.
Spökena var inte populärare än vanligt men jag blev rörd när jag såg lilla Rosa hantera dem likadant som Disa en gång i tiden...Först arg, sedan backa ut så att husse måste släppa kopplet, därefter tar nyfikenheten över och spökena vindas in och är avnosade innan de ens fått vända sej.
Och vi som trodde att Kalle var from som ett lamm och lite harig fick se något helt annat. Den förmodat fromme hunden blev "otillbörligt kär " i testledaren (jag skriver inte ut de mer korrekta orden för de som googlar på sånt vill jag inte locka hit, ni får förstå själva vad som hände, tänk kram och Elvis...) och det skyller vi på Disa som satt i bilen och höglöpte. Jag ska inte överdriva hans mod på något sätt, men det fanns mer av det än vi trott. Han visade att han kan bli arg och det var en övverraskning.Det är kul att se sådana här arbetshundar som kämpar på för att lösa situationerna som de hamnar i och att se att de har med sej "alla verktygen" i mer eller mindre form.
/J
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar