Lycklig dag för kalle och Disa

Vi lade varsitt viltspår till dogsen igår. Liggtiden var inte så lång (vi gör ju inte detta proffessionellt, mer som nöje) men jag lyckades ändå finta Disa att gå rakt fram några meter i två vinklar. Men hon var laddad och hade högt tempo. När hon tog "slutet" skånken, så fanns det inge tendenser till apportering, nej den ville hon ha själv. Hon fick bära den till bilen och sedan fick hon ha den med sej och gnaga på. En lycklig dag!
Kalle fick också ha sin och gnaga på.
När vi kom hem skulle vi låta dem vara i sina hundgårdar med benen. Då var Kalles ben borta! Vi finkammade bilen för vi undrade vart det tagit vägen...När vi tittade på Kalle så hade han en viss rondör om magen och rapade nöjt.




/J